Anna & Knäckebröderna

Vad kan man säga...Anna Anka...snacka om att hon har skapat diskussioner! Många blir arga och jag tror faktiskt att många håller med henne, men ingen vågar säga det högt. Roligt har man iaf när man tittar på henne =)



_____________________________________________________________________

Hampus sa igår när jag hämtade honom att han hade blivit förkyld och att han antagligen inte kunde gå till skolan som idag.
Samtidigt så hostar han för att liksom förstärka det hela.
När vi kom hem så lekte han hela eftermiddgen och han cyklade och hade roligt.
Sen imorse så sa han igen att han inte mådde bra, och hostade lite till mest för att liksom. Sen klämde han fram 3 tårar och blev lite sur.
Saken är den, att man känner ju sitt barn, man vet ju om han är dålig eller om han helt enkelt bara känner för att vara hemma och jag kan inte tycka att det är ok att stanna hemma för att man, som han uttrycker , "inte pallar gå till skolan".

Jag: Men Hampus, då inser du att du får vara inne hela dagen om du ska vara hemma från skolan, du får inte gå ut och leka och än mindre spela tv-spel.

Hampus: ( tänker länge...och inser snart att shit..det är ju hur tråkigt som helst) -Men alltså....mamma...? Vi gör såhär...fröken ringer om jag mår så dåligt så jag måste gå hem.

Sen busade han o Malte fram tills vi skulle gå, så jag vet att han fixar det, jag hade ju inte släppt iväg honom om han verkligen mådde så dåligt.

 Jag stämplar ut, tack för titten!

Jag har bestämt mig. Det är skitjobbigt men nu har jag bestämt mig. Jag ska övervinna min rädsla och jag ska ta mitt körkort.
Jag är så jäkla rädd för att misslyckas, men jag tänker att om alla andra kan - då ska väl för fasen jag oxå klara det...
Jag har en väldigt förstående och väldigt pedagogisk sambo som vet hur rädd jag är, och hur stort det är för mig att ens sätta mig bakom ratten, men det har jag gjort idag och för mig var det en liten seger. Att jag vågade liksom.

Vi körde ut till ett område där det inte fanns några andra bilar och så satte jag mig bakom ratten. Hjärtat slog fort och jag var alldeles skakig i mina händer. Jag satte mig till rätta och så fick jag ställa in stolen så att det passade mig och jag kände att jag satt bra. Jag startade bilen och så fick jag träna lite på att bara släppa kopplingen och ge gas, vad händer då? Jo motorstopp. *suck*..
Det blev inte mycket mer idag, men jag har iaf suttit bakom ratten! Alla i min närhet tycker antagligen att jag är hur löjlig som helst, men jag kan inte rå för hur jag känner. En del av min terapi är att skriva om det, att liksom "erkänna" att jag är rädd. Tja, vem vet, hjälper det så att jag tar mitt körkort, så gärna för mig!

Jag tror att Hampus mission för tillfället är att driva mig till galenskap. Allting ska ifrågasättas och allting ska göras tvärtom. Flera ggr om dagen blir vi ovänner och det är jättejobbigt. Jag tror, att för tillfället så ska han försöka hitta vem han är, han har nya vänner som han håller på att lära känna, och vet kanske inte riktigt sin "plats" i gänget. Men - föräldrar är ju till för att trotsas, så det är väl bara att härda ut. Jag menar, dom gråa hårstråna som blir fler o fler på mitt huvud, dom kan jag ju färga bort.

Vi och alla andra suckers som har fått lön bestämde sig för att gå på stan idag. Jisses vad mycket folk det var överallt.
Vi fick iaf handlat det vi var i behov av, vantar bland annat. Men sen var jag ju absolut tvungen att köpa ett par nya stövlar oxå. Mina röster i huvudet sa hela tiden "köööp dom kööööp dom", och jag menar, vem e jag att argumentera emot det? Man vill ju liksom vara alla till lags.
När jag slutade röka så bestämde jag mig för att antingen så skulle jag lägga undan 1500 kr varje månad eller så skulle jag köpa något varje månad som jag verkligen ville ha, just ist för att röka. Jag hade ju haft "råd" att röka och därför så bestämde jag mig för att köpa nåt för dom pengarna jag hade rökt upp, och det känns riktigt bra! Så, denna månaden blev det ett par stövlar.

För tillfället har vi lite disco här hemma, Kiss " heaven´s on fire" går het i högtalarna och Malte dansar. Blir man glad eller blir man glad?
En annan låt som han älskar är, " Bag In Da Box", världens mest meningslösa låt, men han älskar den, sen sjunger han " vaaaur e mamma, dääär e maaamma!".

Det känns som en evighet tills jag ska till skolan igen, jag längtar jättemycket, och det är en härlig känsla. Jag har en del böcker jag ska läsa, och det är inga problem, det är så intressant att jag skulle kunna streckläsa dom, om jag bara hade möjlighet.



Jag stämplar ut, tack för titten!

Idag har det varit fullt upp på jobbet, det har gått i ett hela dagen. Det är himla skönt tycker jag, hellre det än när man inte har något att göra.

Jag funderade innan idag på vad jag hade gjort om jag hade vunnit en massa miljoner...Vad hade man egentligen gjort, om man ska vara helt ärlig...?
Jag hade gett 2, 50 kr till Danne och så hade nog Sigge fått 5 kr. Sen hade jag nog shoppat upp resten. Vilken dröm, bara gå en hel dag på stan och handla precis vilka saker man vill, inte titta på prislappen. Det funkar ju idag oxå, men inte längre än till kassan och man drar kortet och det står ERROR...TERROR skulle jag vilja säga.

Nu är det snart helg igen, jisses vad veckorna springer! Jag är sååå sugen på att åka till Liseberg! Nån som vill hänga med??

Jag stämplar ut, tack för titten!

- Varför har man egentligen tår, pappa?
- För att hitta vassa möbelkanter i mörker.


Jag stämplar ut, tack för titten!

Jag har landat lite efter några väldigt intensiva dagar. Med risk för att vara tjatig men jag är så glad att jag har hittat denna utbildningen. Nu ska jag bara gå å längta tills nästa gång det är dax att träffas igen.

Jag har tillbringat dagen hos pappa, hemma hos honom och hjälpt Angela med lite allt möjligt. Pappa är i Stockholm och har ett av sina mål i tingsrätten så jag hade suttit själv på kontoret annars. Ganska mysigt faktiskt, det är ju inte så slitsamt precis när jag är hos Angela, men det blir mycket prat, och det gillar ju jag.

Det är så konstigt, de senaste dagarna har jag känt ett enormt röksug, konstigt hur det kommer i vågor, nu är det ju över ett år sen jag slutade. Jag vet ju att det kommer göra det emellanåt, och jag står emot så det är inte det att jag tvivlar men det är himla jobbigt. 

Dagens bästa;

Mannen var ute och provkörde sin nya sportiga Porsche.
Han fällde ned taket och tryckte på gasen. När han körde över 120 såg han blåljus bakom sig.

Han hade blivit något fartblind och tänkte att polisen kan aldrig köra ikapp honom. Han tryckte gasen i botten, men när han närmade sig 170 började han att tänka, "Vad i helvete håller jag på med?" och då stannade han vid väggrenen.
Polisen kom fram till bilen med bötesmappen i handen.

"Det har varit en låååång dag, mitt pass är snart slut och det är dessutom fredag den trettonde. Jag har ingen lust att börja trassla med papper. Jag släpper dig om du kan lämna en förklaring för fortkörningen, som jag inte har hört tidigare".

Mannen tänkte 2 sekunder och svarade,
"Min fru lämnade mig förra veckan, hon stack iväg med en polis. Jag trodde att han ville lämna tillbaka henne".

Polisen önskade mannen trevlig helg.

Jag stämplar ut, tack för titten!

Idag fick vi lära oss ännu mer om regression och hur det går till. Vi fick vara två och två och den ena skulle vara klient och den andra vara terapeut. Idag var jag klient så imorron får jag vara terapeut.
Det var annorlunda men väldigt spännande.
Jag hade lite svårt att komma ner i djup avslappning vilket innebar att jag inte riktigt kunde fokusera men jag tycker ändå att det gick bra och att jag kunde klara av det.
Vi började med att gå igenom ett av mina tidigare liv.

Jag var i USA, tror jag det var, i en stor stor stad. Jag var en pojke i 10 årsåldern. Av någon anledning så var jag alldeles ensam i denna stora staden. Allt eftersom vi gick igenom det livet så kom jag senare i det livet, att upptäcka att jag har varit nån form av högt uppsatt chef på en fabrik. Jag åkte i en fin bil och hade en chaufför som körde mig inne på fabriksområdet och jag hade många anställda som tog av sig sina mössor och vinkade åt mig. Jag bodde i ett ganska så fint hus tillsammans med min fru och våra 2 barn. Hembiträde hade jag oxå =)
Det livet kunde jag se att det slutade med att jag låg i en öppen kista och nedanför mig satt en liten flicka med en bukett torkade blommor i händerna.

Jag hann även gå igenom ett liv där jag var en gammal tant och jag hade min 50 åriga son som bodde hemma och verkade inte någonsin skulla flytta. Där kände jag en fruktansvärd frustration och jag kände att han störde mig nåt oerhört.

Det är häftigt det här med regression och jag ser fram emot att lära mig allt om det.

Tjejerna som jag går ihop med är helt suveräna och jag känner en sån samhörighet. Det faller sig så naturligt att prata om det mesta och det är himla skönt. 

Hur härligt det än är när man får hälsa på en go vän, så är det så härligt att få komma hem o krama mina grabbar. Malte gav mig först en stor kram och sen höll han sina händer på mina kinder och så tittade han mig djupt i ögonen och så sa han:

" Heijh mamma..vet du mamma...? jag sovde i min säng heeeeila natten"
Älskade barn.

Hampus gav mig världens goaste kram han med. Obetalbart är det och jag skulle vilja frysa stunden då jag kramar mina barn och bara behålla den känslan för evigt.

Min underbara sambo som är världens mest förstående och som så gärna vill veta allt om min utbildning var försökskanin igår och fick genomgå en vägledd meditation. Han säger ( om det är för att vara snäll vet jag inte) men han säger iaf att det var en jätteskön upplevelse, vilket jag oxå kände när jag gjorde det första gången.

Imorron är det sista dagen för denna "omgången" sen ska jag tillbaks först i november och däremellan är det självstudier.

Dags att ladda batterierna.

Jag stämplar ut, tack för titten!

Vilken helg, helt fantastiskt.

Jag är så otroligt glad att jag har fått möjligheten att göra detta. Jag har hittat helt helt rätt. Det är en underbar känsla att känna som jag gör just nu.
Det är så intressant allt som vi gör på utbildningen och det känns som att jag inte kan få nog.

Igår var ju första dagen, så det var mycket information om själva utbildningen och sen såklart så skulle ju vi får lära känna varann i gruppen. Det är jag och 4 andra tjejer i gruppen. Det är 4 jättetrevliga tjejer som jag kände att jag klickade med direkt. Dom är öppna och väldigt välkomnande allihop.
Jag känner att i den gruppen så "duger" jag för den jag är. Dom lyssnar på mig och vad jag har att säga och kan tom tycka att det jag säger är klokt, vilket är en underbar känsla. Det jag säger kan folk ta till sig och tänka på, det är en häftig känsla att känna sig klok, det händer inte så ofta annars precis. Jag brukar känna mig ganska så liten och obetydlig och allt annat utom klok.

Idag fick vi vara med om en grupp regression och det var häftigt måste jag säga.
Regression är ju att man går tillbaks till tex tidigare liv eller till ens barndom.

Jag är otroligt trött, kanske inte så konstigt så jag  berättar mer imorron ist, när jag förhoppningsvis har lite mer energi än vad jag har idag.

Jag stämplar ut, tack för titten!



Christel; Tusen tack för att jag fick sova hos dig!

Det blev inte många rader skrivna här  idag inte, jag kan sammanfatta dagen som hur bra som helst. Har haft besök av min vän Therese och hennes goa pojke Alec.

Jag laddar inför starten på utbildningen som börjar imorron!

Jag återkommer på söndag när jag har kommit hem igen. Ha en trevlig helg alla och har du lite kraft över så skicka gärna det till mig, det lär jag behöva!

Jag stämplar ut, tack för titten!

Dagens tips om du blir tagen för fortkörning;

Polisen: 
- Ni körde alldeles för fort! 
Kvinnan: 
- Oh, jag förstår. 
- Polisen: 
- Kan jag få se körkortet!
 Kvinnan: 
- Jag skulle gärna ge er det, men jag har inget.
 Polisen: 
- Har ni inget? 
  Kvinnan: 
- Jag har förlorat det fyra gånger, för att ha
 kört onykter. 
Polisen: 
- Kan jag i stället få se registreringsbeviset!
 Kvinnan: 
- Tyvärr inte. 
Polisen: 
- Varför inte? 
Kvinnan:
- Jag har stulit bilen. 
Polisen: 
- Stulit den? 
 Kvinnan: 
- Jaa, och jag har dödat ägaren och styckat
 honom i bitar. 
Polisen: 
- Vad har ni gjort sa ni ? 
  Kvinnan: 
- Delarna av honom ligger I plastpåsar I
 bagageutrymmet, ifall ni vill kolla. 
 
Polisen tittar på kvinnan, backar långsamt
 därifrån, och ringer efter förstärkning. 
Inom några minuter kommer ytterligare fem
 polisbilar, 
och ett polisbefäl närmar sig med dragen pistol.
 
 
Polis 2: 
- Kan ni gå ur bilen! 
 
Kvinnan: 
- Är det något problem? 
 
Polis 2: 
- Min kollega har sagt att ni har stulit den här
 bilen, och mördat ägaren. 
 
Kvinnan: 
- Mördat ägaren? 
 
Polis 2: 
- Ja, kan ni vara snäll och öppna bagageluckan!
 
Kvinnan öppnar luckan, men där finns inget. 
 
Polis 2: 
- Är det här er bil? 
 
Kvinnan: 
- Naturligtvis, här är registreringsbeviset. 
 
Polisen är alldeles tyst. 
 
Polis 2: 
- Min kollega säger också att ni inte har något
 körkort. 
Kvinnan gräver I handväskan, 
tar upp sin plånbok, och räcker sedan över
 körkortet. 
 
Polis 2: 
- Jag måste medge att jag är konfunderad. 
Min kollega har berättat att ni inte har något
 körkort, 
inget registreringsbevis, att ni har stulit
 bilen, och mördat ägaren! 
 
Kvinnan: 
- Jaha, och snart påstår han väl att jag körde
 för fort också ? ? ?

Det är ganska så roligt faktiskt, för precis nedanför mitt kontor så ligger Lindas spelbutik, och där är ju en del...gubbar som hänger där, vissa av dom riktigt härliga original. När jag har fönstret öppet så hör jag ju hur dom pratar där nere och idag hade 2 av dom en mycket intressant konversation.
När du läser detta måste du föreställa dig en man i övre medelåldern som pratar riktigt bred skånska;
-Hallåu for fan, hur ei de med daj?
-Jo for fan dei e jämna plågor
-Jajaja, du får tau o komma o dricka en flabb kaffe en dau.
Jag bor om du kör neir för  backen så bor jag litta längre ner där, eller nae nu står jau häur o ljugor, du kör forbi en ganska djup dal, men for kör inte ner där för helvete utan fortsätt sen bara rakt fram och sen snitt in i skogen, så bor jag där!

Jag o pappa satt uppe på kontoret och skrattade så tårarna sprutade. Tänk vad lite som kan roa en!

Strax börjar Idol, så nu är det dax att sitta med skämskudden med jämna mellanrum =)

Jag stämplar ut, tack för titten!

Idag är mina tankar hos min kära kära vän som går igenom en tuff tid. En nära släkting till henne är mycket sjuk och har det svårt. Jag känner hennes oro och hennes sorg och jag önskar att jag kunde göra något för att lindra hennes smärta. Jag hoppas att du vet att jag finns här, på vilket sätt du än vill och när du vill. Jag skickar så mycket kraft jag bara kan och jag hoppas den hjälper dig lite på vägen iaf.

Finns det något som är så härligt som barnskratt, när barn skrattar så där hjärtligt så dom nästan kippar efter andan. Malte o Hampus var tillsammans med två av grann-barnen och lekte på studsmattan.

Dom hittar på olika lekar, idag var det disco som gällde. Det var bla "stej de naaaj" som skrålades och under tiden som två av dom sjöng, så dansade dom andra. Sen fick dom även själva sjunga samtidigt som då dansade. Malte han skrattade så han höll på att ramla baklänges. Studsmattan är så fruktansvärt ful, men så himla bra den är. Både Hampus och Malte har tränat upp sin smidighet och koordination jättemycket. Sen att den tar upp 90 % av vår trädgård, det är smällar man får ta.

Vi fick ett brev idag från Bredbandsbolaget där det stod att vi skulle betala 1000 kr för att vi inte har skickat tillbaks modemet när vi bytte till Telia. Problemet är att vi har aldrig fått nåt brev om att vi skulle göra det, och än mindre påminnelsebrevet som dom påstår att dom har skickat. Så, jag ringde dit. Då säger han att "tiden har gått ut för att skicka tillbaks modemet". Då ifrågasätter jag såklart vad jag ska med ett modem till som jag inte kan använda. Då är det väl bättre att dom får mitt modem och jag får behålla mina pengar...(försöka duger ju...) Då säger han att vi minsann har 2 modem!

-Erm..ja alltså ni fick ett nytt för 5 år sen för att ert gamla hade gått sönder, och det har ni inte heller skickat tillbaks..

Men för h-vete, ska jag betala 500 för ett modem som inte funkar? Nja långt om länge så fick han gå med på att vi fick betala 500 för det ena modemet för att vi inte har skickat tillbaks det...Blir man trött eller?

Jag får väl se om jag orkar masa mig ut på en promenad ikväll, det är ju så skönt när man väl har kommit ut, det är bara när man sitter där i soffan och det är varmt o gott som man inte känner för det.

Ikväll är det Idol, missa inte det!

Jag stämplar ut, tack för titten!

Idag tog jag det jobbiga beslutet att säga åt Linda att jag har tagit mig vatten över huvudet, att jag har tagit på mig mer än jag mäktar med. Så fruktansvärt jobbigt att behöva säga åt henne att jag inte kan jobba hos henne. Jag kände mig så hemsk, för jag vet att jag sätter henne i klistret och att hon står utan personal...Förhoppningsvis så förlåter hon mig och att hon känner mig så pass väl att hon vet att jag har verkligen försökt.

Förrutom det så har dagen varit ganska så "vanlig", dvs inget speciellt har hänt, och det kan väl vara väl så skönt det, dagar som bara flyter liksom.

Om du inte har nåt bättre för dig kan du ju prova detta;

http://www.home.no/ctpics/blandat/hur_smart2.htm

Eller denna

http://www.quizyourprofile.com/guessyournumber.swf

Jag stämplar ut, tack för titten!

Glöm inte Heroes ikväll förresten!

Idag bar det av till Helsingborg och till "Busfabriken". Barnen var i eld o lågor och bilfärden dit var som en evighet, iaf om man frågar Hampus. Vi hade kört 1 km och då började han att fråga när vi var framme, eller om vi iaf hade kört halvvägs. Det kan ju tilläggas att det tar ungefär en timme att köra dit härifrån.

Det var verkligen jättebra på Busfabriken, det var mycket större än jag hade föreställt mig och en massa barn överallt. Man kan tydligen ha barnkalas där så det fanns 7-8 rum som var inredda med olika teman där barnen då kunde sitta o äta.
Jag kände att jag blev som barn på  nytt jag med. Det är hur roligt som helst att klättra och åka rutschkana. Sen kommer det då ställen där jag tänkte att jag nog skulle fastna om jag försökte ta mig igenom. Jag såg mig försiktigt omkring så att ingen skulle se vad jag skulle göra. Jag kom ju då inte inte gå igenom en passage( konstigt hur smala dom gör dom!!  harkel....) så, vad jag fick göra var att försöka åla mig under ist. Och när jag har kommit halvvägs så inser jag att risken är stor att jag fastnar här och Hampus hade försvunnit för länge sen. Så...antingen så fick jag kämpa för mitt liv eller så hade jag fått ropa på hjälp, och det sistnämda var inget alternativ så jag kämpade så svetten lackade. Men jag kom loss - wohoo. Och det var nog bara 4-5 pappor som satt och följde min kamp intresserat, det insåg jag först efteråt när jag kikade neråt och såg dom sitta där med en kaffekopp i handen och log.

Sen blev det en tur till Väla köpcenter, till barnens stora förtjusning. Det var vi och alla andra i skåne som åkte dit idag. Tanken var att hitta vinterjacka och vinterbyxor till Hampus, mest så man har det gjort liksom.
Hampus var helt knäckt, de första jackorna som han provade gjorde han utan större motstånd men sen när han skulle prova jacka nr 5 och dessutom termobyxor, då brast han. Han fullkomligt brölade ut" Maaammma jag ooorkar inte mer nu, jag är så svettig, jag klarar inte det mer" och tårarna dom sprutade.
Behöver jag säga att ALLA tittade? Ja, stackars barn. En fin vinterjacka blev det iaf. Byxorna får vi kämpa vidare med vid ett senare tillfälle.

Det blev en skön promenad nu ikväll tillsammans med Maria, alltid lika skönt att babbla av sig lite. Ännu bättre med en god vän som kommer med goda råd när man som mest behöver dom.Tack Maria.

Jag stämplar ut, tack för titten!

Mellan 8 och 2 var jag hos Linda idag. Det gick väl relativt bra, jag kämpar på och försöker skaffa mig ett självförtroende. På tal om självförtroende, nån som har nåt över eller som vill sälja ett?

Sigge är iväg på teammöte idag och ska sova över där, så idag är det jag o the boys som e hemma.
Nina kommer strax och sover nog över här inatt. Mysigt!

Mycket mer än så blir det inte idag, jag ska försöka ta mig ut zombietillståndet så att jag kan ta hand om min kära vän när hon kommer.

Trevlig kväll på dig som läser!


Jag stämplar ut, tack för titten!

Torsdag, snart helg igen. Tiden rusar iväg och de gråa hårstråna dom ligger minsann inte på latsidan. Dom rider på den vågen och förökar sig mer än någonsin. Det är ju rätt konstigt när man tänker på det. Jag menar jag är ju bara 25...eller ja 25 +. Nåt år hit eller dit, spelar väl ingen roll.


Spinkige kannibalen satt och gnagde på sin egen arm när en kompis kom förbi:
– Men vad i jösse namn håller du på med?
– Jo, jag var till doktorn imorse och han gav mig rådet att äta upp mig.

För tillfället är jag väl kanske inte den på jorden som har det bästa självförtroendet och den som känner att man är kung över världen.
Idag i butiken så var det flera st som tittade på mig, nästan spände ögonen i mig och frågade om jag verkligen verkligen hade gjort rätt. Och nånstans, även om jag vet att jag har gjort rätt så får dom en att tvivla. Jag tycker inte om den känslan alls.
Jag var med på stängningen idag och jag inser ju att det kommer ta lång tid för mig att fixa allt som ska fixas innan man går hem. Linda har min fulla beundran som fixar detta helt själv, då menar jag att driva rörelsen och allt vad det innebär.
Men, jag kämpar på och hoppas på att jag fixar detta.

Jag är som en zombie för tillfället och ryggläge i soffan är det som gäller.

Jag stämplar ut, tack för titten!

Började dagen hos Linda, och sakta men säkert så går det lite bättre dag för dag. Linda sa åt mig idag att jag inte skulle vara så rädd för att göra fel, att det mesta går att rätta till om det skulle bli fel. Visst det är skönt att höra men så tänker ju jag då, att tänk om jag skulle göra ett fel som inte går att rätta till då? Så jag ställer till det för henne...

Malte mus ska klippa sig idag, och det viktigaste när man går till frissan, enligt honom, är ju den obligatoriska klubban efteråt. Han frågar många ggr under tiden som han blir klippt, att hon verkligen har klubbor och att det är helt säkert att han ska få en sen.
Jeanette som klipper honom är jätteduktig på alla sätt och Malte gillar henne.
Han har haft världens skräck för att klippa sig, han har vrålat och försökt slänga sig av stolen, men sen vi bytte frisör till Jeanette, så har det gått mycket bättre. Skönt!

Det skulle jag aldrig ha skrivit. Vilken mardröm att gå å klippa Malte idag. Han skrek som besatt och skulle minsann inte klippa sig. Långt om länge, med klubba i handen och med jämna skrik så lyckades Jeanette klippa honom. Stackars de andra som satt där.
Jag vet inte om det har med åldern att göra, men han är väldigt intresserad av hur han ser ut i vissa miner. Han brukar gå in i vårt sovrum när han är ledsen och så speglar han sig hur han ser ut. Det var lite så idag oxå, han grät och tittade sig i speglen och sen spädde han på rätt ordentligt.
Men det blev bra till slut ändå =)

När vi cyklade hem så träffade vi en av Hampus gamla dagiskompisar och dom blev båda glada och pratade i ett. Efter ett tag så säger Hampus;

"Linus, du får gärna ringa om du vill leka nån dag"
Då svarar han;
" Alltså måste jag det? för att jag har fått Adams nummer nu och vi leker rätt mycket o så nu"
Barn är för härliga, ärliga om inget annat!

Efter en hård dag på jobbet/jobben så ska jag nu bara precis mysa med mina godingar här hemma.




Jag stämplar ut, tack för titten

Jag startade dagen idag likadant som igår, i Lindas butik.
För tillfället känner jag mig lite deppig och det känns som att jag aldrig kommer kunna lära mig allt där, men framförallt så känner jag att jag inte kommer klara det den dagen när jag ska stå själv.
Men, åter igen, jag måste ha lite tro på mig själv och jag ska ju gå brevid mer. Men just nu så sviker mitt självförtroende mig ordentligt, och det är jobbigt.

Jag gillar inte förändringar, inte jobbmässiga iaf och det är väl pga min skräck för att misslyckas. Jag jobbar jättemycket med att försöka få bort den, men det är inte det enklaste.
Allra tryggast är jag när jag kan saker o ting, jag är inte den som gärna söker nya jobb precis. Men åter igen, jag kämpar på!

Idag när jag o Hampus var på Ica och handlade så stod det två killar utanför vid en monter och ville sälja mobilabbonemang. Man känner på 2 km avstånd hur man är på väg att bli deras nya offer. Hur mycket man än stirrar ner i marken så hoppar dom fram som gubben ur lådan och med det bredaste leendet säger dom;

" Hejsan! Får jag fråga dig en sak? Vad har du för abonnemang idag?"
Då svarar jag;
" Vad är det du har att erbjuda, är det tele2 eller?"
Ja, svarar killen.
Bra, för då e det det jag har!
Han blev ganska så paff faktiskt.

Det är lite smådrygt när dom hoppar på en sådär. Det  bästa om man går själv, är att dra upp mobilen och låtsas prata med nån så slipper man dom, eller som Sigge alltid gör, säger att han har företagstelefon och kan inte påverka det alls.

Hampus har varit på simskolan idag, första gången efter sommaruppehållet. Han börjar bli riktigt duktig och kan snart simma.
Sigge passade på att simma lite själv under tiden som Hampus hade sin skola, vilket jag har sagt att jag oxå ska göra.

Igår betalade vi in anmälningsavgiften till utbildningen! Så den 12 september så är det Anna som sitter i skolbänken igen. Det ska bli så himla roligt och jag ser så mycket fram emot det.
Utbildningen är i Helsingborg och min underbara vän Christel bor där, så jag tänkte att det var ju ett ypperligt tillfälle att fråga om jag fick komma o sova hos henne och det fick jag. Det ser jag oxå väldigt mycket fram emot, ska bli så mysigt. Tack Christel för att du är så snäll o tar emot mig.

Jag stämplar ut, tack för titten!