mobbing..
Pappa är i Stockholms tingsrätt och jag sitter här alldeles för mig själv. Skum känsla det där när det är alldeles tyst...
Jag har saker jag borde göra, och har gjort oxå för den delen, men jag kommer på mig själv med att hamna i ganska så djupa tankar emellanåt. Jag tänker på de människorna som jag har runt mig, på mina vänner. Vilka fantastiska vänner jag har.
Varje morgon när vi kommer till skolan och ska lämna Hampus så står det alltid ett gäng killar vid cyklarna. Dom anser sig nog själva vara ganska så tuffa. Dom står gärna och kommenterar de andra barnen som kommer osv. Men imorse så såg jag hur en av "de tuffa" stod över en annan kille som låg på marken. I det läget var det svårt att se ifall dom liksom var kompisar och skojade eller om det faktiskt var ett bråk. Jag hann inte reagera så mycket innan det var en förälder som gick bort till honom och ifrågasatte vad han höll på med.
Då säger den tuffa killen "
Amen han höll på och kaxa med mig!
Den lille killen som låg under tog snabbt sina saker och sprang iväg.
Jag blev så arg! Jag frågade ett av dom andra barnen vilken klass som dessa grabbarna går i, och sen berättade jag för Hampus fröken om vad som hade hänt. Hon i sin tur sa att hon skulle ta upp det i personalrummet.
När jag sen kom ut efter att ha lämnat Hampus, så stod killarna kvar och en lärare stod och pratade med ett par andra barn precis brevid dom. Då sa jag högt och tydligt, och pekade på killen som hade varit dum
" Han som står där borta, i grå jacka ...osv, och så drog jag hela historien för läraren. Gänget var plötsligt inte så tuffa längre. Dom blev ganska så små faktiskt.
Den andre stackars killen som låg på marken är säkert jätterädd för det här dumhuvudet, som egentligen bara är 2 skitar hög och säkert rädd för monster under sängen,, men som verkar sååå tuff.
Simskola stod på agendan ikväll. Som vanligt satt jag som en dåre med tårar i ögonen och tyckte att alla var så duktiga. 6 åringar är härliga, dom har så mycket myror i kroppen så det är världens grej att man måste sitta still o lyssna på vad man ska göra. Det är ju mycket roligare att dyka och skvätta på den som sitter brevid.
John Blund har entrat vår lilla gränd, Sigge snarkar i soffan och jag är snart i drömmarnas trädgård jag oxå.
Jag stämplar ut, tack för titten!
Hej Anna,
Bra gjort, man skall bara ge de små styggingarna. Man får ju faktiskt inte göra hur som helst. Bra att du la dig i. Kram
Du är också en fantastisk vän, glad att jag har dig min Anna! :)