Är alla lika mottagliga?
Igår när jag var hos Eva så sa hon att de senaste 2 åren så har jag blivit mer medial, att jag är mer öppen för tecken osv. Det är precis så. När vi hade haft begravning för mormor så hade vi begravningskaffe hos hennes bror och när alla sitter samlade i vardagsrummet, som har stora fönster längs hela väggen, så flyger plötsligt en stor duva in i ena fönstret och lämnar märken kvar som efter en ängel. Sen flyger den bara vidare.
Kort efter så börjar det ringa en gammal dam hem till oss, vid namn Vera Persson. Precis som min mormor hette. Första gången blev jag jätterädd men sen så förstod jag ju att det är mormors sätt att säga att hon finns kvar hos mig. Det går väl knappt att hitta ett mer effektivt sätt att ta kontakt.
Dagen när Hampus fyllde år så flög det in en liten fågel i ena fönstret i vardagsrummet, och när vi gick dit för att se vad det var, då sitter fåglen på en av spröjsen (heter det så) och tittar in. På bordet bakom sitter en annan fågel, länge länge och bara tittar in. Fåglen som sitter på fönstret blir inte alls skrämd av oss.
Vi hade ju en speciell sång vid begravningen med Josh Groban, och det har hänt vid 2 tillfälle att min mobil plötsligt har börjat spela den låten. Jag har såklart den inlagd men att den själv sätter igång.
Samma dag som morfar dog, så satt vi på hans rum på sjukhuset. Det var på 9e våningen. Plötsligt så kommer det 3 duvor och sätter sig på fönsterbläcket, tittar in och sen flyger dom iväg. Kort där efter dog morfar. Jag vet att det var mormor och kanske hans föräldrar som var där för att hämta honom.
Jag har drömt om morfar oxå. Senast jag drömde om honom var för nån månad sen. Jag drömde att vi hade bestämt att vi skulle träffas men jag hann aldrig träffa honom, han dog. Då ringer han plötsligt o säger: men anna vart blir du av?
Jag minns hur jag skruvade på mig i drömmen och sa att "jaa men du e ju död". Då säger han: ja men anna, vi kan ju prata ändå, det märker du väl? "
Och det är ju faktiskt så, vi kan prata ändå, han via mina drömmar och jag kan prata med honom här o nu. Önskar bara att jag kunde få hålla om honom, ge honom en puss på kinden och säga att jag älskar honom.
http://sydsvenskan.se/familj/minnesord/article335785.ece = morfar
En sån här dag, när det mesta känns lite jobbigt o tungt, så tackar jag Gud för att jag har Sigge.
http://www.youtube.com/watch?v=Yukkw5Ppx2k&feature=PlayList&p=8E05CED042CA0CB9&index=2
Alltså fy f-n för alla dessa datorvirus som finns! Nyss så fick jag en massa meddelande på msn att jag skulle ta emot foto, från Marie. Det såg inte ut som det brukar göra när man skickar nån fil, utan det kom upp " spara el öppna" som tur e så klickade jag ner det. Men fasen vet om man inte har fått skiten ändå. Vad får man ut av att skapa ett sånt här virus som förstör för så många? Hur tänker man? Blir så trött!
Som svar på om alla är lika mottagliga. Så är svaret nej, men jag tror dock att de flesta kan bli det med lite träning. Precis som att alla föds med den mediala gåvan. Men när vi blir äldre så förtränger vi den. När ett barn berättar något om spöken eller andra märkliga saker så avfärdas de ofta av vuxna med att de har livlig fantasi osv. Å de lär sig ganska snabbt att lägga locket på för sin mottaglihet. Det gäller att vara öppen för oftast är det små tecken man får från andevärlden.Som en liten fågel, kan va en speciel fjäril eller en svag doft. Tecknen kan va många men oftast personliga. Något som gör att du kommer att tänka på den människan när du ser det eller känner det.
