En tur till badet
Dagis är stängt idag så Sigge är hemma med barnen. Det var segt att gå upp imorse det vill jag lova.
Jag fick sluta lite tidigare idag, så när jag kom hem så packade vi ihop våra badkläder och åkte till badhuset.
Jisses vad roligt det är att åka vattenrutschkana, skulle kunna göra det hur många ggr som helst.
Hampus är som en fisk i vattnet och dyker och simmar hela tiden.
Nu ikväll så gick det ett helt fantastiskt program på tv, på SVT2 tror jag det var. Det handlade om brandkårens och ambulansköterskornas arbete. Man fick bla följa med dom till ett ställe där en man i 65 års åldern hade ramlat ihop under en badmintonträning. Hans kompisar hade börjat med hjärt-lung räddning och när brandkårspersonalen kom så fortsatte dom. Dom hade en maskin med sig (defibrillator) som vid 4 tillfällen försökte få igång hans hjärta.
Hans hjärta var stilla i 14 min (!!) och dom var nära på att ge upp, när mannen plötsligt drog ett andetag.
Jag satt och tårarna trillade på mina kinder. Dessa fantastiska människor som kämpar och kämpar, minut efter minut och inte ger upp, och dom räddar mannens liv. Jag tänker på mannens familj, som fick honom tillbaks, han fick sitt liv tillbaks.
Man fick se senare under programmet att mannen gick och hälsade på dem som hade räddat hans liv och han sken som en sol. Dom har rätt, fler människor borde verkligen lära sig hjärt-lungräddning.
Jag undrar hur man hade gjort om man tex hade gått på stan och sett en man el kvinna ramla ihop, hade man då automatiskt sprungit dit och påbörjat hjärt-lungräddning? Eller hade man blivit rädd och därför blivit paralyserad?
Jag hoppas att jag aldrig behöver uppleva ett sånt tillfälle, men om jag skulle göra det så hoppas jag att jag instinktivt hade gjort allt för att hjälpa.
Imorron är jag och barnen lediga, får se vad vi hittar på då.
Till sist, Hampus skräck. Han tycker denna tjejen är så himla obehaglig, och jag håller med, hon ser otäck ut!
Jag stämplar ut, tack för titten!
Jag fick sluta lite tidigare idag, så när jag kom hem så packade vi ihop våra badkläder och åkte till badhuset.
Jisses vad roligt det är att åka vattenrutschkana, skulle kunna göra det hur många ggr som helst.
Hampus är som en fisk i vattnet och dyker och simmar hela tiden.
Nu ikväll så gick det ett helt fantastiskt program på tv, på SVT2 tror jag det var. Det handlade om brandkårens och ambulansköterskornas arbete. Man fick bla följa med dom till ett ställe där en man i 65 års åldern hade ramlat ihop under en badmintonträning. Hans kompisar hade börjat med hjärt-lung räddning och när brandkårspersonalen kom så fortsatte dom. Dom hade en maskin med sig (defibrillator) som vid 4 tillfällen försökte få igång hans hjärta.
Hans hjärta var stilla i 14 min (!!) och dom var nära på att ge upp, när mannen plötsligt drog ett andetag.
Jag satt och tårarna trillade på mina kinder. Dessa fantastiska människor som kämpar och kämpar, minut efter minut och inte ger upp, och dom räddar mannens liv. Jag tänker på mannens familj, som fick honom tillbaks, han fick sitt liv tillbaks.
Man fick se senare under programmet att mannen gick och hälsade på dem som hade räddat hans liv och han sken som en sol. Dom har rätt, fler människor borde verkligen lära sig hjärt-lungräddning.
Jag undrar hur man hade gjort om man tex hade gått på stan och sett en man el kvinna ramla ihop, hade man då automatiskt sprungit dit och påbörjat hjärt-lungräddning? Eller hade man blivit rädd och därför blivit paralyserad?
Jag hoppas att jag aldrig behöver uppleva ett sånt tillfälle, men om jag skulle göra det så hoppas jag att jag instinktivt hade gjort allt för att hjälpa.
Imorron är jag och barnen lediga, får se vad vi hittar på då.
Till sist, Hampus skräck. Han tycker denna tjejen är så himla obehaglig, och jag håller med, hon ser otäck ut!
Jag stämplar ut, tack för titten!
Kommentarer
Trackback
