Inskrivning

Ikväll ska vi till skolan som Hampus ska gå på, det ska bli så spännande!  Hampus ska få träffa sina nya fröknar och så är det då inskrivning. En del av våra grannbarn går på den skolan så det känns ändå lite tryggt att veta att dom är där, för dom känner ju Hampus och förhoppningsvis så skyddar dom väl honom om det skulle vara nåt.

Jag minns hur mycket jag älskade att gå i skolan-i lågstadiet. Sen efter lågstadiet kan jag väl inte direkt säga att jag älskade skolan, det var mer ett nödvändigt ont, men det är en annan sak.

Jag minns oxå att jag var jätteförälskad i en kille, John. Jag kan än idag känna hur fort mitt hjärta slog när jag såg honom. För några dagar sen så addade han mig på Facebook och jag frågade honom om hur hans liv ser ut idag, jag tänkte på om han har familj o sådär.
Han svar blev" barn o sånt-NÄ tack hörru, jag dricker biiiir och festar ist! Som jag...för typ 12-13 år sen. Alla är vi olika!


Då var det kväll igen och vi har varit o hälsat på på Hampus skola.
Fröknarna verkar jättebra, verkar trygga.
Dom gick igenom hur veckorna kommer se ut och vilka olika aktiviteter dom ska ha. Utedagar på onsdagar bla, vilket jag tycker är kanon! Dom flesta barn mår bäst utomhus. Mina barn är verkligen så, det är då deras fantasi flödar och dom kan få utlopp för sin energi.
Imorron ska han dit-själv- i två timmar. Från 9-11  sen ska jag hämta honom o så åker vi till dagis.
Hampus har varit ledsen nu ikväll, men jag tror att det är alla spänningar som släpper, tror att han nog har varit ganska nervös, det är stort för honom det här.

Imorron åker Albin hem, det kommer bli jättetomt efter honom. Förhoppningsvis så kan hans matte hitta nåt bra hem åt honom. Jag håller mina tummar o tår att hon kan hitta kanske en pensionär som längtar efter sällskap. Det är en alldeles underbar liten kille det här...Önskar att vi kunde behålla honom men det ser inte ut som att vi kan det, det blir för mycket tid för honom att vara själv hemma och det känns inte bra.

Idag har det där j***la rökmonstret varit o hälsat på. Men jag är starkare än honom. Men det är himla jobbigt, tänk efter snart ett år så tror han fortfarande att han kan limma på mig, att han inte ger sig!

Jag stämplar ut,tack för titten!

Kommentarer
Postat av: Anonym

Hej Anna!Förstår precis hur du känner och att du blir "sorgsen".Jag har alltid stått med tårar i ögonen (säkert läckt lite ochså..tss)när mina barn har slutat dagis,fritids,skolan m.m. Tycker att det är så fruktansvärt jobbigt att säga hejdå.

En del gör det med en axelryckning och jag gör det med mascaran rinnande och en grötig röst.Så jag får inte ens ur mig något vettigt när jag tackar personalen för den tid som varit,ha,ha =)Nu slutar Dennis i sexan och ska upp i högstadiet.Känns jättesorgsamt och jag har svårt att fatta att min lilla plutt ska bli en stor kille, en högstadie kille.....hjälp,jag vill nog gärna ta och bromsa ner tiden nu,det går alldeles för fort,...=)Vågar inte ens tänka på hur jag kommer att bete mig nästa år när Jessica tar studenten,ha,ha,blir vattenfast mascara två gånger om !!!Och alldeles för låååååångt blev detta inlägg..sorry!

Hoppas att skolan verkar bra som Hampus ska börja i=) Kramar från Helen.

2009-05-26 @ 17:59:04
URL: http://www.helen67.dinstudio.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0