vänskap....
Då var det måndag igen och en ny vecka väntar.
Imorron tisdag ska jag träffa en gammal kompis Jossan, henne har jag inte har träffat på över 10 år.
Vi var bästa vänner under högstadiet och gjorde allting tillsammans.
Jag kan säga som så, att jag får svårt att andas när jag tänker tanken att Hampus el Malte skulle hitta på hälften av vad jag har gjort när jag var "ung". Mer än så säger jag inte fall i fall pappa läser detta. 
Jag hade aldrig orkat festa som jag gjorde då, idag mår jag för fasen dåligt om jag inte får mina 8 timmars sömn. Då kunde man festa hela helgen och ändå fungera, man var lite sliten på söndagen men den kunde man å andra sidan sova bort om man ville.
Idag skulle det väl kanske funka att slappa på soffan en söndag, men då hade man fått vila med ett öga öppet och ha ena handen på en leksaksbil och säga brum med jämna mellanrum, allt för att verka delaktig i leken.
Nä idag har man ist en jäkla massa gråa hår, och inte fasen går man runt med nån tajt tröja längre. Nu om nån skulle titta åt mig så misstänker jag direkt att mascaran har runnit eller att jag har en kråka i näsan, eller att det är en skummis, för att nuförtiden så känner jag mig mest tråkig o grå, ja förrutom när jag tar på mig min gröna sjal, då livar jag upp stämningen!
När Hampus tittar på mig och säger: mamma du är så vacker, då spelar bilringar, gråa hår, påsar under ögonen och konstig hårväxt lite varstans, inte någon roll. Mina barn älskar mig ändå, och mina nojjor känns just då som dom kvittar.
Dagens ordspråk:
-Att städa medan barnen är små är som att skotta snön när det fortfarande snöar!
-Erfarenheten är fantastisk. Den hjälper dej att känna igen ett misstag när du begår det på nytt..."
-Man kan inte förändra någon annan, bara sig själv.
Eller som Gert Fylking sa;
- Den man bäddar åt kanske man får ligga med.
Framför mig har jag ett jättefint kort som Hampus har skrivit, där står " Hampus Anna" och så en massa fina hjärtan. När jag fick det sa han: "Jag älskar dig så mycket mamma, varsågod".
Åter igen, att jag inte kom i jeansen imorse eller att jag har en dålig hårdag, det bara försvann i samma andetag!
Vi satt och tittade på "familjen annorlunda" ikväll . Jag tycker att dom vinklar det så konstigt. Dom får det att verka som att familjerna bara har det jobbigt. I var och varannat inslag så skriker nåt av barnen eller så byter dom blöja. men varför visar dom inte alla underbara stunder oxå? Dom glömmer att visa alla de stunder som man har med sina barn, när man myser och bara är tillsammans. Det vinklas till att se ut som att det enda deras vardag går ut på, är att byta blöjor och torka snoriga näsor.
Det blev en härlig promenad i ösregnet, ingenting kan stopp oss! Det där lät himla bra tycker jag, sen att jag inte ens själv tror på det, det är en annan sak.
Man sover så gott när man har varit ute o gått på kvällen.
Nu stämplar jag ut, tack för titten!
Till sist;
