-
Detta regnande! Allvarligt talat, är det oktober eller juni? Jag körde min skruttibang bang moppe till pappa idag, ska hjälpa dom lite på gården i dag med, och jag höll på o frysa ihjäl när jag körde. Dessutom så regnade det så in i så jag var helt dyblöt. Tur man var för sig och köpte regnställ i Ullared.
Idag är sista dagen på dagis innan knäckebröderna börjar sitt sommarlov. Sigge jobbar nästa vecka oxå, sen är han oxå ledig - jag längtar!
Vi har inte jättemycket planer för sommaren utan vi tar det lite som det kommer. Vi har iaf sagt att vi ska hälsa på goa Carina, och i den vevan blir det nog en tur till Liseberg oxå.
Nu har jag officiellt semester! 6 veckors ledighet, eller ja, har lovat pappa att vi ska gå in och jobba någon/några regniga dagar, det funkar ju inte riktigt att bara låta allt vara i så många veckor. Men det gör jag så gärna.
Barnen har sommarlov och det är dom så lyckliga för. Hampus största lycka är att han får vara ute o leka lite längre om kvällarna nu. Han är alltid den som har fått gå in först, han tycker jag är "skiiiiittaskig och jätteorättvis" som säger åt honom att gå in, men jag tycker det är viktigt att barn lägger sig i tid, för sömnen är viktig. Dessutom så stiger vi upp tidigt och då funkar det inte att lägga sig vid 22.
Dessutom så anser jag att det är viktigt att få lite vuxentid oxå, där Sigge och jag faktiskt kan prata med varann, hela meningar utan att bli avbrutna. Det blir nämligen gärna så att man börjar att säga nåt, oftast nåt viktigt, men så får man inte prata klart utan blir avbruten och sen glömmer man att berätta klart, men man tror att man har berättat det och sen blir det knas.
Ibland är det inte lätt att vara mamma, ännu mindre att vara en mamma som bara vill lägga sig i när man tycker det är orättvist. Som tex när Hampus är med sina kompisar på gatan. Det är en lite äldre flicka och en pojke som är ett år äldre än Hampus som försöker leka ibland. När dom bara är två och två funkar det jättebra men 3 funkar inte..
Plötsligt så får inte Hampus vara med utan han kommer hem och är jätteledsen och sen nästa dag, då är inte den ena hemma så då passar Hampus jättebra, tills den andre kommer hem, då dumpas Hampus igen. Usch jag blir så arg på sånt...Men vad ska man göra? Är det bättre att bara låta dom sköta det själva eller ska man lägga sig i?
Jag önskar bara att Hampus säger nej nästa gång som han ska agera "extrakompis"..Men...han måste nog själv klara ut det här, det är väl sånt han lär sig av. Sen i stora världen kan ju inte jag vara där hela tiden och reda upp saker, det funkar ju liksom inte...
Jag stämplar ut! Tack för titten! TREVLIG MIDSOMMAR!!
Idag är sista dagen på dagis innan knäckebröderna börjar sitt sommarlov. Sigge jobbar nästa vecka oxå, sen är han oxå ledig - jag längtar!
Vi har inte jättemycket planer för sommaren utan vi tar det lite som det kommer. Vi har iaf sagt att vi ska hälsa på goa Carina, och i den vevan blir det nog en tur till Liseberg oxå.
Nu har jag officiellt semester! 6 veckors ledighet, eller ja, har lovat pappa att vi ska gå in och jobba någon/några regniga dagar, det funkar ju inte riktigt att bara låta allt vara i så många veckor. Men det gör jag så gärna.
Barnen har sommarlov och det är dom så lyckliga för. Hampus största lycka är att han får vara ute o leka lite längre om kvällarna nu. Han är alltid den som har fått gå in först, han tycker jag är "skiiiiittaskig och jätteorättvis" som säger åt honom att gå in, men jag tycker det är viktigt att barn lägger sig i tid, för sömnen är viktig. Dessutom så stiger vi upp tidigt och då funkar det inte att lägga sig vid 22.
Dessutom så anser jag att det är viktigt att få lite vuxentid oxå, där Sigge och jag faktiskt kan prata med varann, hela meningar utan att bli avbrutna. Det blir nämligen gärna så att man börjar att säga nåt, oftast nåt viktigt, men så får man inte prata klart utan blir avbruten och sen glömmer man att berätta klart, men man tror att man har berättat det och sen blir det knas.
Ibland är det inte lätt att vara mamma, ännu mindre att vara en mamma som bara vill lägga sig i när man tycker det är orättvist. Som tex när Hampus är med sina kompisar på gatan. Det är en lite äldre flicka och en pojke som är ett år äldre än Hampus som försöker leka ibland. När dom bara är två och två funkar det jättebra men 3 funkar inte..
Plötsligt så får inte Hampus vara med utan han kommer hem och är jätteledsen och sen nästa dag, då är inte den ena hemma så då passar Hampus jättebra, tills den andre kommer hem, då dumpas Hampus igen. Usch jag blir så arg på sånt...Men vad ska man göra? Är det bättre att bara låta dom sköta det själva eller ska man lägga sig i?
Jag önskar bara att Hampus säger nej nästa gång som han ska agera "extrakompis"..Men...han måste nog själv klara ut det här, det är väl sånt han lär sig av. Sen i stora världen kan ju inte jag vara där hela tiden och reda upp saker, det funkar ju liksom inte...
Jag stämplar ut! Tack för titten! TREVLIG MIDSOMMAR!!
Kommentarer
Trackback
